Konovalenko är en kommunikationsbyrå, vars verksamhet är baserad i centrala Malmö. Byrån arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbättring av sina processer, men är nyfikna på vilka fördelar de skulle kunna få ut av ett sådant arbete. För att kunna ta reda på hur företaget bäst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byråns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten är att ta reda på hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att säkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnås genom att via intervjuer och observationer med medarbetare på byrån granska kommunikationsbyråns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frågeställning: På vilket sätt kan kommunikationsbyrån Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten är att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssäkring, vilket skulle innebära ett mer kontrollerat och effektivt arbetssätt på byrån..

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Folkhälsovetenskapligt program.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen?Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Omvårdnad självständigt arbete II.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna..

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan påverka en organisation. Många arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag är beroende av att personalen mår bra och får vara frisk och därmed kan vara effektiv på sitt arbete. För att öka läsarens förståelse för hur betydelsefullt det är att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnå vinster, inte bara de av rent monetär art, utan även de som är av betydande vikt för arbetstagarna, såsom exempelvis ökad trivsel och bättre gemenskap. Studien är av kvalitativ karaktär med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestått av respondenter på Copy Syd AB.

Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll.

De senaste årens naturkatastrofer, smittsamma sjukdomar och terroristattentat är exempel på en ökad hotbild vilken svenska researrangörer måste förhålla sig till. I syfte att skydda människor och företagets kommersiella värden gäller det därför att skaffa sig en beredskap för att hantera krissituationer. Hanteringen av kriser involverar ofta företagets förmåga att hantera förändringar. Researrangörerna i denna studie arbetar samtliga med någon form av Crisis Management. Krisberedskap och krishantering är en självklarhet för researrangörernas överlevnad på en konkurrensutsatt marknad.

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan.

Den 1 januari 2004 trädde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte därmed Räddningstjänstlagen. Ett av målen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dåvarande Svenska Räddningsverket ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) där det bland annat står att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprätthålla ett skäligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten ämnar reda ut vad som bör ingå i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan på riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag beläget i Luleå som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmänna rådet gällande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer fastställdes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehålla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och åtgärdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhållsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots är det inte säkert att brandskyddet når en eftersträvansvärd nivå.

Det blir allt vanligare att företag väljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men också för att kunna använda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem på ett effektivt och systematiskt sätt. Svalson AB är ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 år 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vårt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan. Syftet med studien var att analysera på vilket sätt hälsokonsekvensbedömning som metod har utgångspunkter i ett strategiskt folkhälsoarbete i kommuner utifrån ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.